Designlärare?

Jag tackade ja till jobbet. Jag vet inte ännu om det innebär att jag skjuter mig själv i foten eller om det var det enda rätta att göra. Men efter att ha samtalat med nära och kära så gott som hela gårdagskvällen och särskilt ett långt samtal med min far (som är syokonsulent), insåg jag det jag egentligen redan visste, jag kan inte tacka nej. Så det gjorde jag inte.

Så från och med måndag ska jag vikariera som designlärare för ett gäng grabbar på gymnasiet. De är jätte trevliga där, tror att jag kan bidra med mycket och sa att jag ska känna mig väldigt välkommen. Men jag är livrädd på samma gång. Jag har aldrig gjort något sådant här, och jag vill inte misslyckas med varken jobbet eller ex-jobbet. Så det blir ”dygna runt jobb” ett tag framöver, men det är det värt. Kanske inte kommer vara den mest sociala eller roliga människan det närmsta, men jag måste tänka på mig själv nu. Det är skönt att det finns ett slutdatum, för jag ska banne mig fixa detta!