En krisig värld med rasistiska påhopp

Egentligen finns det så mycket jag skulle vilja skriva av mig om idag men jag nöjer mig med att för det första säga hur mycket jag lider med dem som har det dåligt ställt, de som blir arbetslösa och de som tvingas gå på socialbidrag. Det är fruktansvärt att inte ha något arbete att gå till, inte ha något egenvärde. I Sverige sitter identiteten på något vis i arbetet, har man inget, ja vem är man då? Jag kan gnälla bäst jag vill över för få timmar, att inte ha ett arbete som har speciellt mycket med min utbildning att göra men när det kommer till kritan är jag otroligt tacksam över att ha ett arbete att gå till och en inkomst som trillar in varje månad.

För det andra så undrar jag hur inskränkta vissa människor egentligen är. Idag när jag stod och väntade på bussen så var det en man, nä en skitgubbe, som stod och predikade högt om hur alla judar, asiater, ryssar m.m. förstör Sverige. Hur de måste stänga ner högskolor pga. för dåliga resultat och det var ju såklart ovannämnda som orsakade det. Att dessa förstör landet och att det bara var 5 % svenskar i Sverige nu och de andra borde utrotas. Sådär malde han på, där stod jag och bet ihop tänderna och kände hur gärna jag vill säga något. Men nä, jag tänker inte sjunka till hans nivå och säga en massa skit, skulle jag öppna munnen skulle det vara slagkraftiga och genomtänkta ord, men det kom inga. Så jag stod tyst och tänkte att jag är åtminstone så mycket bättre än honom. Tror han att intelligens sitter i nationaliteten? Jag kan tala om att det finns idioter från alla nationaliteter och det finns underbara, smarta och omtänksamma personer som gör denna värld bättre från alla nationaliteter.
Jag nöjer mig med det här för idag.