Det här med det nya sambolivet är inte alltid en lätt lek sak jag tala om, inte för mig i alla fall. Tänk vad fort man vänjer sig med att bo själv och ha allt på sitt sätt och få som man vill hela tiden. Tänk er två personer som levt så en längre tid och som helt plötsligt ska samsas om ca 50 kvm. Jag som har kontrollbehovet – allan.
Ska bli riktigt spännande att se hur vi kommer anpassa oss. Slutar väl med att vi ha en varsin del av lägenheten, haha.
Nu sängen – god natt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej!
Jadu, det där med samboliv är ingen enkel sak. Men jag tror att du kommer fixa det kanon, ni slipper nog att dela lägenheten itu. ;)
Svar på din kommentar;
Joo, visst blev vi sugna samtidigt som vi på kort tid insåg att det verkligen är ett helt annat liv än det vi har nu. Vilket så klart är på gott och ont. Jag uppskattade en hel natts sömn i natt och lite sovmorgon kan jag säga. Och att få ha min sida av sängen för mig själv. Samtidigt som det även var dessa saker som fattades lite i morse när jag väl pallrade mig upp. Inte hade jag då någon liten att sniffa i håret på morgonen eller lägga ögonen på, busa lite med och ta hand om. Ingen frukost för tre utan en patetisk sådan framför TV:n. Ja, som sagt, det är både på gott och ont det hela. Livet blir än mer rutinmässigt och går lite mer på automat så fort det blir barn inblandade, så var det ju även när mina systrar bodde med oss. Kan ju säga att jag älskar det, samtidigt som det är svårare att vara spontan och känna sig fri - vilket jag gillar. För tillfället saknar jag gårdagen och dagen innan dess med lilla F, men igårkväll var det mestadels skönt att veta att natten skulle ägnas åt endast sömn...
Skicka en kommentar